Kognitiv belastningsteori för bättre minne
John Sweller, en australisk psykolog som specialiserat sig på utbildning, utvecklade den kognitiva belastningsteorin i slutet av 1980-talet. För att göra det använde sig Sweller av George Millers ingående arbete om informationshantering.
Teorin om kognitiv belastning är inriktad på inlärning och baserad på idén att om den mänskliga hjärnan bara kan göra en begränsad mängd saker samtidigt måste vi vara tydliga med vad vi ber den göra.
”Kognitiv belastningsteori bygger på ett antal allmänt accepterade teorier om hur människors hjärnor bearbetar och lagrar information. Dessa antaganden inkluderar: att mänskligt minne kan delas upp i arbetsminne, eller korttidsminne, och långtidsminne, att information lagras i långtidsminnet i form av minnessystem, och att bearbetning av ny information resulterar i “kognitiv belastning” på arbetsminnet som kan påverka inlärningsresultaten.”
– Anderson (1977), Atkinson & Shiffrin (1968), Baddeley (1983) –
Enligt kognitiv belastningsteori innebär detta att det finns en gräns för hur mycket ny information som hjärnan kan bearbeta samtidigt. Det finns inga gränser för hur mycket redan lagrad information den kan behandla på en gång.
Resonemanget bakom kognitiv belastningsteori
Hjärnan arbetar med korttids- och långtidsminne. Långtidsminnet håller informationen strukturerad på obestämd tid.
Korttidsminnet, eller arbetsminnet, får information, bearbetar den så att den är lätt att förstå och lagrar den i långtidsminnet. Detta korttidsminne har sina gränser. Det kan lagra upp till ungefär sju saker i taget.
Om långtidsminnet lyckas skapa strukturer för viss information kan den lagras med mindre ansträngning och processen kan till och med bli automatisk.
När en person lyckas skapa olika mentala system får han eller hon förmågan att strukturera information snabbare och mer effektivt. Att förstå och analysera denna information kan då göras automatiskt.
Informationen visas för tillfället som en del av arbetsminnet. Detta klassas som att “få nya erfarenheter”. För inlärningsprocessen är det lättare att förstå saker om informationen kan grupperas på ett logiskt sätt som skapar ett nytt mentalt sammanhang.
Du kan minska din kognitiva belastning om du kan ta till dig informationen på flera sätt (till exempel visuellt eller med hörseln). Det innebär att för att lära sig måste informationen gå till en huvudgrupp, och inte till några mindre grupper.
Vad föreslog Sweller?
“Kognitiv belastningsteori har utformats för att tillhandahålla riktlinjer som är avsedda att hjälpa till att presentera information på ett sätt som uppmuntrar inlärningsaktiviteter som optimerar intellektuell prestanda.”
– Sweller –
Därför är grunden till kunskap att bilda minnessystem under hela livet. Inuti dessa system kan det finnas andra underordnade system.
Enligt denna teori kan du definiera skillnaderna mellan en som är expert på något och en amatör. En amatör har inte samma kognitiva system som en expert har förvärvat under åren. Med erfarenhet förändrar sig dessa system och lokaliserar sig i långtidsminnet. Det händer under en längre tidsperiod.
Denna teori kan också ha direkta konsekvenser på hur lärare utformar sina undervisningsmetoder, föreläsningar, prov och kursplaner.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Paas, Fred, Alexander Renkl, y John Sweller. Cognitive load theory: Instructional implications of the interaction between information structures and cognitive architecture. Instructional science . (2004).
- Singley, Mark K., y John Robert Anderson. The transfer of cognitive skill. Harvard University Press, 1989.
- Atkinson, Stephanie. Cognitive style in the context of design and technology project work. Educational Psychology. (1998).
- Shiffrin, Richard M. Perspectives on modeling in cognitive science. Topics in cognitive science. 2010.
