Så hjälper du barnets grovmotoriska utveckling
För att stimulera ett barns grovmotoriska utveckling behöver det använda sig av de stora musklerna i benen, armarna och överkroppen. Inkluderat i de grovmotoriska förmågorna är att gå, springa, utöva någon sport och andra fysiska aktiviteter. De är på så vis tydligt annorlunda från de finmotoriska förmågorna.
Under normala omständigheter utvecklar alla barn sin grovmotorik naturligt genom lek och motion. Men om det av någon anledning inte utvecklas som det ska på grund av en eller flera svårigheter kan barnet behöva hjälp med stimulansen av en specialist.
Normalt sett finjusteras grovmotoriken under de tidiga barndomsåren. Utvecklingen börjar redan när bebisen lyfter på huvudet för första gången, och den uppnår viktiga punkter när bebisen kryper och går.
När barn går, klättrar upp och ner för trappor, kryper, hoppar, springer, lyfter på armarna och stretchar rygg och mage blir de generellt mästare av sin egen kropp.
Misslyckande i att få kontroll över några av de grovmotoriska förmågorna kan skapa problem med till exempel koordinationsförmågan.
Med andra ord, en bebis eller ett barn med grovmotoriska svårigheter kan ha svårt att sitta, resa sig upp eller vara i en skolmiljö, där han eller hon då blir sedd som klumpig. På så sätt kan det leda till fler problem såsom utanförskap och dåligt självförtroende.
Nyckeln till att förstå grovmotoriken ligger i att förstå vad kroppen är kapabel till.
-Erica Patino-
Grovmotoriska milstolpar
Barnets grovmotoriska utveckling är värd att utvärdera i och med att barnet växer, och det handlar inte bara om att barnet lär sig att gå.
Vikten av dessa förmågor är mycket mer än att kunna gå. Kate Kelly, författare specialiserad i föräldrafrågor, förklarar att grovmotoriken är vägen till andra aktiviteter som kräver kroppskontroll.
När en bebis är runt 4 månader kan den börja stödja sig på armbågarna och lyfta upp huvudet. Sedan kommer bebisen självständigt kunna rulla över på mage. Efter 6 månader börjar barnet sitta upp och träna sina muskler i bål och rygg. Mellan 7-10 månader lär det sig att krypa.
Efter det använder sig bebisen av sina muskler i armar och ben som support för att ställa sig upp, och sedan runt 12 månader lär de sig att gå.
Men barnets grovmotoriska utveckling slutar inte här. Efter att det lärt sig att gå lär barnet sig att springa, hoppa och till och med balansera under korta perioder.
Hur kan man hjälpa barnets grovmotoriska utveckling?
Svaret är väldigt enkelt: låt barnen leka fritt så utvecklas grovmotoriken.
Medan de är små bebisar som lär sig att lyfta huvuden och rulla runt måste man vara uppmärksam på deras rörelser så att de inte slår sig. Och så bör man stimulera dem med olika övningar för att stärka kroppen.
När de lär sig att krypa kan man lämna dem på golvet under korta perioder. Placera barnet med ansiktet neråt och låt det använda sina armar och ben för att ta sig upp.
Steg för steg lär sig bebisen att krypa, och när den lär sig att gå bör man uppmuntra barnet att fortsätta leka och ha roligt.
Det finns hundratals lekar som kan hjälpa barn (och vuxna) att ha roligt och träna koordinationen. Här är några:
Lek kurragömma
Att gömma ansiktet och leka “tittut” är en av de första aktiviteterna som barnet har glädje av. När det växer och lär sig att gå blir kurragömma en mer utvecklande och rolig lek. Det utvecklar förmågan att kunna springa.
Dansa en stund
Att dansa är en utmärkt aktivitet både för motion och nöje. Du behöver bara uppmuntra det lite. Att dansa en stund till musikaliska rytmer är härligt och en form av motion som alla kan njuta av genom hela livet.
Att dansa bidrar inte bara till att hjälpa barnet koordinera sina rörelser i ben och armar, utan det bidrar också till, precis som all träning, en känsla av välmående.
Gunga eller hoppa hage
Det verkar otroligt, men enkla aktiviteter såsom att gunga eller hoppa hage hjälper barn att utveckla balansen och koordinationen, eftersom båda aktiviteterna kräver att man använder benen för att balansera kroppsvikten.
Och att vara på en lekplats där barnet kan åka rutschkana eller klättra i klätterställningar hjälper barnet att i allmänhet utveckla grovmotoriken.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Lawther, J. D. (1983). Aprendizaje de las habilidades motrices. Paidós.
- Magalita Armijos. (2012). La Motricidad gruesa.
- Zausmer, E. (1991). Estimulación del desarrollo de la motricidad gruesa. Síndrome de Down: Hacia Un Futuro Mejor. Guía Para Los Padres.
