Vad påverkar språkutvecklingen?
En studie genomfördes för att ta hänsyn till de faktorer som påverkar språkutvecklingen. Den blev publicerad av Judith Johnson, doktor från University of British Columbia (Kanada) och titeln: “Factors that affect language development” eller “Faktorer som påverkar språkutvecklingen”.
I studien bekräftar doktorn att det att lära sig att tala är en av de viktigaste milstolparna i den tidiga barndomen.
Johnston påpekade också att språkutvecklingen speglar samspelet mellan minst fem faktorer: sociala, perceptuella, kognitiva, konceptuella och språklig behandling.
Förutom hennes bidrag finns det mycket forskning som bekräftar att lärande och språkutvecklingen faktiskt blir påverkad av många aspekter.
För sin del säger den spanska barnläkarförbundet att det finns fyra faktorer som har ett avgörande inflytande över språkutvecklingen.
- Genetiskt arv
- Familj och närmiljö
- Social miljö och yttre faktorer
- Skolutbildning
Aspekter som påverkar språkutvecklingen
Barn lär sig att tala progressivt. Det finns dock vissa åldrar där de kommer att kunna uppnå vissa milstolpar, till exempel:
- När barnet är ett spädbarn är det normalt att han eller hon blir skrämt av buller och försöker att ta reda på var ljudet kommer ifrån. Detta sker på grund av stimulering an hörseln. Därför är örat en grundläggande aspekt när det gäller språkutveckling. En bebis under nio månader skrattar redan och lär sig hur man säger pa-pa, ma-ma och att sätt ihop andra enkla ljud. Deras prat ökar mellan den 12:e och 15:e månaden när barnet har förvärvat förmågan att imitera vissa ljud och ord. Vid denna ålder kommer de att kunna förstå enkla kommandon.
- Från 18:e till 24:e månaden har barnet ett ordförråd som varierar mellan 20 och 50 ord. Experter inom området säger att barn från 2 till 3 år redan bör kunna sätta samman meningar som är tre till fem ord långa. De bör också förstå vad man säger till dem. Efter 2 års ålder börjar de kombinera ord och de kommer att kunna peka på delar av sina kroppar och saker i deras omgivning. De kommer också att kunna följa tvåstegs instruktioner som: “Plocka upp leksaken och ge den till mig.”
Vid denna tidpunkt förstår barnet redan begrepp som vad det betyder att vara över eller under bordet, till exempel. De förstår också vissa verb och de flesta saker som deras föräldrar säger.
När bör du oroa dig?
Alla barn utvecklas i sin egen takt, men det finns vissa parametrar att tänka på.
Om ditt barn som är under 1 år inte svarar på ljud eller ord, ska du ta upp det med barnavårdscentralen. Detsamma gäller om de inte använder gester, pekar med fingrarna eller vinkar adjö när de fyller 12 månader.
En annan aspekt att tänka på är om barnet vid 18 månaders ålder föredrar att använda gester istället för att prata. Det kan vara oroande när ett barn inte producerar ljud.
Om ditt barn är 2 år och inte kan säga ord, fraser eller om han inte upprepar ljud eller använder språk för att kommunicera, bör du ta upp det med barnavårdscentralen.
Du bör konsultera en specialist om ditt 18 månader gamla barn har svårt att förstå enkla kommandon. Barnavårdscentralen erbjuder en kommunikationsbedömning vid 18 mån som kommer att hjälpa till att identifiera eventuella problem.
Sammanfattningsvis ska en 1-åring börja använda uttryck med ett ord, en 2-åring bör kunna prata i tvåordssatser. En 3-åring ska kunna göra sig förstådd hemma och en 4-åring ska kunna förstås av människor även utanför familjen. Om du märker några problem här så ta upp det med BVC.
I Sverige testas språket vid rutinkontroller, vid 18 månader, 2,5 år, 4 år samt 5,5 år, på BVC. Metoderna varierar beroende på landsting och ibland bristande resurser. Som förälder är det därför viktigt att vara observant och även fråga om vilka tester som de använder sig av. Dessa tester är långt ifrån perfekta men har lett till att vi idag upptäcker och kan behandla språkstörningar långt tidigare än vi gjorde för några decennier sedan.
Om problemet blir upptäckt i tid, kan det förhindra eventuella komplikationer senare i livet.
Hur kan du gynna språkutvecklingen?
Miljön där ditt barn växer upp är avgörande för deras språkutveckling. Därför bör de från födseln stimuleras på ett positivt sätt så att de kan lära sig att uttrycka sig ordentligt och flytande.Det är viktigt att ägna tid att kommunicera med barnet. Även när de är små kan du läsa sagor, sjunga sånger och leka lekar och spela spel för att hjälpa dem att skaffa sig språkverktyg.
Korrekt språkbruk är också viktigt. Detta innebär god artikulering och korrekt användning av ett varierat ordförråd.
Att tala med ditt barn på ett enkelt, direkt och långsamt sätt är ett annat sätt att hjälpa hennes språkutveckling. Det här är till hjälp för att hon kommer att kunna imitera det hon hör.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Archila Puac, J. L. (2022). Neurociencias del lenguaje y su influencia en el desarrollo cognitivo. Revista Académica CUNZAC, 5(2), 73-80. https://revistacunzac.com/index.php/revista/article/view/72
- Campo Ternera, Lilia Angélica. (2010). Importancia del desarrollo motor en relación con los procesos evolutivos del lenguaje y la cognición en niños de 3 a 7 años de la ciudad de Barranquilla (Colombia). Revista Salud Uninorte, 26(1), 65-76. http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0120-55522010000100008&lng=en&tlng=es
- Castaño, J. (2005). El sorprendente cerebro del bebé. Archivos argentinos de pediatría, 103(4), 331-337. http://www.scielo.org.ar/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0325-00752005000400008
- Desarrollo del lenguaje: niños de 2 años de edad. (s. f.). HealthyChildren.org. https://www.healthychildren.org/Spanish/ages-stages/toddler/Paginas/Language-Development-2-Year-Olds.aspx
- Fernández Martín, F. (2013). Escuchemos el lenguaje del niño: normalidad versus signos de alerta. Pediatría Atención Primaria, 15(Supl. 23), 117-126. https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1139-76322013000300014
- Johnston J. (2010). Factores que afectan el desarrollo del lenguaje. Enciclopedia sobre el Desarrollo de la Primera Infancia. https://www.enciclopedia-infantes.com/desarrollo-del-lenguaje-y-de-la-lectoescritura/segun-los-expertos/factores-que-afectan-el-desarollo
- López, J., López, L. (2023). Lenguaje en el niño. EnFamilia. https://enfamilia.aeped.es/vida-sana/lenguaje-en-nino
- López Yamuza, C. (2020). Trastornos del lenguaje, trastornos del habla y retraso del desarrollo psicomotor. Estudio de casos. [Trabajo de Fin de Grado, Universidad de Cantabria]. Repositorio Abierto. https://repositorio.unican.es/xmlui/handle/10902/19733
- Mariscal, S., & Gallego, C. (2013). La imitación como herramienta para investigar y evaluar el desarrollo lingüístico temprano: un estudio piloto de repetición de palabras y pseudopalabras. Revista de Investigación en Logopedia, 3(1), 53-75. https://revistas.ucm.es/index.php/RLOG/article/view/58684
- Mejías-Padilla, V. (2021). Implicaciones y Efectos Neurológicos en el Desarrollo del Lenguaje. Revista Tecnológica-Educativa Docentes 2.0, 10(1), 25–31. https://ojs.docentes20.com/index.php/revista-docentes20/article/view/178
- Santos, L. M., Rojas, Á. M., & Laverde, A. P. (2019). Desarrollo infantil: cinco áreas críticas. Repositorio Digital Fundación Universitaria Konrad Lorenz. https://repositorio.konradlorenz.edu.co/handle/001/2581
- Villagrasa, A. C., & Ribes, S. S. (2020). Atención Conjunta y desarrollo del lenguaje durante el primer año de vida. Areté, 20(2), 53-61. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7857740