Inflytandet av undervisningsstilar

I den här artikeln ska vi ta en titt på hur de undervisningsstilar som lärare använder kan påverka elevernas lärande.

Skriven och verifierad av pedagogen María Matilde.

Senaste uppdateringen: 05 april, 2023

Det är inte möjligt att kategoriskt säga att det finns en undervisningsstil som är bättre än en annan. Men man kan säga att vissa undervisningsstilar kan ha ett positivt inflytande och uppnå bättre akademiska resultat hos elever, så länge som målet är att eleverna ska uppnå meningsfullt lärande och utveckla personliga, sociala och instrumentella kompetenser.

Vad menas med undervisningsstil?

Med undervisningsstilar menas den form eller det sätt på vilket en lärare överför de olika delarna av undervisning-inlärningsprocessen, element som hänvisar till konceptuella, tekniska och metodologiska aspekter, såsom innehåll och dess didaktik, och element som kommunikation, affektiva relationer och organisation inom klassen.

Med María Alexandra Rendón Uribes ord: ”Undervisningsstilar är speciella och karakteristiska sätt att tänka om utbildningsprocessen och att anta undervisning-inlärningsprocessen i ett specifikt sammanhang som manifesteras i attityder, beteenden, handlingar, procedurer och aktiviteter.”

Dessutom hävdar författaren att allt detta sker beroende på aspekter som klassrumsmiljö och elevernas interaktion, socialisering eller orientering.

Med tanke på definitionen ovan skulle det vara möjligt att identifiera olika undervisningsstilar och därför klassificera dem på olika sätt. I artikeln Estilos de enseñanza y las nuevas tecnologías en educación (Undervisningsstilar och ny teknik inom utbildning) presenteras en användbar taxonomi av undervisningsstilar. Denna klassificering är gjord av Sergio Uncala, för vilken han har övervägt utvecklingen bland en mängd skribenter.

Klassificeringen av undervisningsstilar

• Autokratisk stil. Läraren är den som sätter alla riktlinjer för undervisning-inlärningsprocessen vad gäller innehåll, aktiviteter, metoder och utvärdering.
• Demokratisk stil. Läraren tar hänsyn till elevernas åsikter om vissa frågor som till exempel typer av aktiviteter eller klassdynamik. Det är en stil som främjar delaktighet och motivation i klassrummet.
• Laissez-faire stil. Läraren ingriper väldigt lite i elevernas lärande. De anger innehåll och allmänna undervisningsriktlinjer, men då faller ansvaret och graden av engagemang på varje elev.
• Dominerande stil. Läraren är auktoritär och krävande och inför order, regler och mandat. Det är nästan omöjligt för den att tillåta eller ta hänsyn till sina elevers åsikter eller behov.
• Integrativ stil. Läraren försöker skapa en trevlig och vänlig atmosfär i klassrummet. Den uppmuntrar till dialog, initiativ och deltagande bland sina elever.
• Uttrycksfull stil. Lärarens mål är att tillfredsställa elevernas känslomässiga behov. Den är oroad över elevernas humör och mellanmänskliga relationer, eftersom den tror att dessa påverkar deras akademiska prestationer.
• Progressiv eller liberal stil. Denna lärare kännetecknas av en hög grad av kontroll i klassen. Den arbetar främst med disciplinär integration och inneboende motivation för utveckling av personliga och sociala kompetenser. Denna stil kännetecknar lärare som förkastar traditionella undervisningsmetoder och uppmuntrar samarbete.
• Traditionell eller formell stil. En akademisk stil som främjar individuella elevarbeten som alltid styrs av läraren. Undervisningen är inriktad på utvärderingsresultat och kvantitativa akademiska prestationer.
• Blandade stilar. Kombinationen av två eller fler olika stilar.

Påverkar en lärares stil att undervisa eleverna deras lärande?

Numera prioriterar utbildningssystem i väst en globaliserad typ av utbildning baserad på utveckling av sociala, personliga och tekniska kompetenser. Det är ett pedagogiskt tillvägagångssätt vars syfte är att bilda autonoma individer, med kritiska, kreativa och anpassningsbara kapaciteter.

Dessutom är undervisningen idag inriktad på att producera lärande baserat på kunskap och användning av teknik. Därmed blir det pedagogiska målet att främja kollaborativt lärande genom att kombinera olika tillvägagångssätt och metoder i arbetet med innehållet.

Dessutom påbjuds utbildningen i vår tid till att vara engagerad i mångfald: kulturell mångfald, motiveringsmångfald, mångfald när det gäller inlärningsrytmer och så vidare. Därmed utgår dagens utbildning från att respekt för individuella skillnader är en grundläggande princip om än ej praktik.

Därför kan vi inte säga att en undervisningsstil är bättre än en annan. Men vi kan säga att undervisningsstilar påverkar elevernas lärande. Eller i alla fall att vissa undervisningssätt är mer adekvata än andra för att uppnå de nuvarande utbildningsmålen som satts upp av makten och utbildningssystemet.

Reflektion över praktiken och lämpligheten av undervisningsstilar enligt lärandebehov

Som har sagts kan vissa undervisningsstilar vara mer adekvata än andra när det gäller att nå dagens utbildningsmål. I detta avseende kan man tro att de mest effektiva undervisningsstilarna är de som tar hänsyn till elevernas specifika inlärningsbehov.

Huruvida en undervisningsstil har ett positivt inflytande på elevers läranderesultat kommer därför att bero på hur mycket den stilen är anpassad till sådant lärande. Av denna anledning är det viktigt för lärare att känna till olika undervisningsstilar och hantera, på ett differentierat sätt, konceptuella, tekniska och metodologiska aspekter, såväl som kommunikativa, motiverande och affektiva-emotionella aspekter, i enlighet med inlärningssituationer.

Kort sagt, om syftet med undervisningen är att uppnå akademiska framsteg hos elever, då är det viktigt att lärare reflekterar över sina egna metoder och anpassar sin egen undervisningsstil till elevernas specifika inlärningsbehov.