En saga som hjälper barn att hantera svåra känslor
En saga kan vara ett användbart sätt att lära barn hur man hanterar svåra känslor. Många historier kan erbjuda viktiga läxor för livet om utmaningar och hur man övervinner svårigheter.
Att berätta sagor är ett bra sätt att hjälpa barn att lära sig att hantera sina svåra känslor på ett hälsosamt, självständigt och moget sätt.
I den här artikeln har vi valt en saga med ett underbart äventyr om vänskap och mod.
Prinsessen och Smaragddraken: en saga med moral som hjälper barn att hantera svåra känslor
Det var en gång en prinsessa som bodde i ett avlägset sagoland. Hennes föräldrar, som älskade henne mycket, ägde ett enormt slott omgivet av skogar och berg.
Det fanns djur av alla slag, från små möss till stora elefanter, och alla levde lyckligt tillsammans och respekterade varandra.
Prinsessans bästa vän var ett ungt lejon. De lekte tillsammans varje dag. De tyckte också om att berätta sagor för varandra, särskilt läskiga och hemska sagor.
De mest skrämmande sagorna av alla var de som handlade om legenderna om Smaragddraken. Denna fabulösa drake älskade inget bättre än att skrämma människor och djur.
Legenden om Smaragddraken
När prinsessan en gång hörde en saga om draken blev hon arg på sin vän. Hon skrek på honom för att berättade en så skrämmande saga för henne, som säkert skulle hålla henne vaken hela natten.
Det lekfulla lejonet tyckte att det här var ganska roligt och slutade inte att berätta de hemska sagorna. En kväll blev prinsessan väldigt arg och kastade en sten på lejonet. Det gjorde ont, och lejonet började gråta.
De båda gick hem, och prinsessan var ledsen. Hon ville inte berätta för sina föräldrar om vad hon hade gjort. Om de fick reda på det, skulle de säkert bli arga på henne!
Nästa dag gick prinsessan för att leta efter sin vän. Hon ville säga förlåt. Men hon kunde inte hitta lejonet.
Alla tog upp sökandet efter det lilla lejonet, men de kunde inte hitta honom någonstans. I tre dagar och tre nätter letade de, men de såg inte ett tecken på honom.
Slutligen hörde en av de små mössen ett hemskt rykte. Lejonet hade fångats av Smaragddraken, och hölls fängslad i dess grotta.
Prinsessen var rädd och förvirrad. Hon ville hjälpa lejonet, men hon var väldigt rädd.
“Det finns inget vi kan göra,” sa hennes andra vänner. Hennes föräldrar visste fortfarande inte vad hon hade gjort, och det fick henne att känna sig ännu värre.
En natt tog till slut prinsessan mod till sig, grep ett svärd och gick ut på jakt efter draken. Hon fann den gömd i en grotta, i den djupaste, mörkaste delen av skogen.
När hon såg odjuret vände hon nästan om igen. Draken var ännu större och ännu mer hemskt än lejonet hade sagt. Men då kom hon ihåg att hon behövde vara modig för sin väns skull.
Så, darrande, närmade hon den monstruösa reptilen.
Prinsessen konfronterar draken i sin grotta
“Släpp min vän, annars jag kommer att döda dig med mitt svärd, onda drake!” ropade prinsessan. Men till hennes överraskning svarade draken hennes utmaning med en förvirrad uppsyn.
“Jag har inte tagit din vän till fånga,” sade draken. “Han hade skadat sig och gått vilse i skogen, så jag tog hand om honom.”
Prinsessen var chockad. Det gigantiska djuret tycktes inte ljuga. Draken verkade faktiskt inte vara så hemsk som berättelserna hade utmålat honom.
Hon kände sig lite skyldig för att ha tänkt så illa om draken utan att ens ha träffat den.
“Jag trodde att du var ond, för att du är en drake,” sa prinsessan. Draken förklarade att utsidan kan vara vilseledande.Det viktiga är inte vad som är på utsidan, utan vad som finns i vårt hjärta. Barnet insåg att hon hade varit rädd för draken bara för att den var stor och hade långa, skarpa vingar.
I de flesta sagor är monstret alltid ont, men vad folk inte visste var att denna drake var god på insidan.
Draken bodde i skogen eftersom ingen ville vara med ett djur som var så stort och fruktansvärt. Lejonet hade bestämt sig för att stanna hos honom, och nu var de vänner.
När prinsessan såg att lejonet var säkert och tryggt, sprang hon till honom för att be honom om förlåtelse.
Prinsessen, lejonet och draken
“Snälla förlåt mig! Jag vet att jag gjorde fel med att bli så arg, och jag borde aldrig ha sårat dig eller kastat en sten på dig. Jag kommer aldrig att göra det igen!” sa prinsessan och kramade sin vän.
“Jag förlåter dig,” sade lejonet. “Du har varit väldigt modig, och det har visat mig hur mycket du bryr dig om mig,” tillade han.
Det lilla lejonet började samla ihop sina tillhörigheter. När de skulle lämna grottan, frågade lejonet prinsessan om Smaragddraken fick komma med dem.
Draken var så god och snäll och förtjänade att ha vänner och vara lycklig. Prinsessen gick med på det, och de tre gick tillbaka till slottet tillsammans.
När kungen och drottningen såg draken blev de rädda. Men prinsessan berättade snabbt för dem om allt som hade hänt, och de kom överens om att låta henne ha draken som husdjur.
När prinsessan hade berättat hela historien för dem kände hon att det var som en stor vikt hade lyfts från hennes axlar. Hon insåg att allt skulle ha varit mycket enklare om hon hade berättat sanningen för sina föräldrar från början.
Till sist blev draken vän med alla människor och djur. Alla hade lärt sig en värdefull läxa.
Vi måste vara modiga när vi tar itu med våra problem och svåra känslor, och vi får aldrig döma andra efter enbart deras utseende.
Ilska kan bara orsaka problem, och när vi delar våra svåra känslor med andra, känner vi oss bättre.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bisquerra, R. (2011). Educación emocional. Propuestas para educadores y familias. Bilbao: Desclée de Brower. http://otrasvoceseneducacion.org/wp-content/uploads/2019/04/Educación-Emocional.-Propuestas-para-educadores-y-familias-Rafael-Bisquerra-Alzina-2.pdf
- Goleman, D. (2010). La práctica de la inteligencia emocional. Editorial Kairós.
- López, M. (2008). La integración de las habilidades sociales en la escuela como estrategia para la salud emocional. Psicología sin fronteras: revista electrónica de intervención psicosocial y psicología comunitaria, 3(1), 16-19.
- Shapiro, L. E. (2002). La salud emocional de los niños (Vol. 16). Edaf.
- Ekman, P. E., & Davidson, R. J. (1994). The nature of emotion: Fundamental questions. Oxford University Press.
- Ekman, P. (1992). Are there basic emotions? https://psycnet.apa.org/doiLanding?doi=10.1037/0033-295X.99.3.550
- Ekman, P. (1999). Basic emotions. Handbook of cognition and emotion, 98(45-60), 16.