Strategier för konstruktiv konflikthantering 

I den här artikeln ska vi titta på hur man löser och hanterar konflikter på ett självständigt och konstruktivt sätt.
Strategier för konstruktiv konflikthantering 

Senaste uppdateringen: 29 maj, 2021

Konflikthantering bör ske både konstruktivt och assertivt och detta är det mest lämpliga och mogna sättet att agera. Det är dock inte lätt.

I allmänhet tenderar de flesta att reagera på två sätt när de står inför en konflikt: antingen genom att undertrycka känslor eller genom att agera aggressivt och irriterat. Ingen av dessa strategier är särskilt produktiva. Istället bör vi hitta strategier där våra barn och tonåringar får lära sig en form av konstruktiv konflikthantering.

Konstruktiv konflikthantering

Konflikter i form av dispyter, argumentering eller till och med slagsmål är vanligt bland barn, tonåringar och vuxna. Det är en oundviklig del av människans utveckling. Genom konflikter kan vi lära oss mer om oss själva och om andra.

Konflikter behöver nämligen inte alltid vara någonting dåligt. Faktum är att när dispyter uppstår och behandlas ordentligt kan de bli en produktiv inlärningsupplevelse.

Problemet är att barn och tonåringar ofta inte har de nödvändiga verktygen för att hantera konflikter lugnt och objektivt. Därför är det viktigt att vi lär våra barn att möta konflikter med självbehärskning, både i skolan och inom familjen.

Det första steget för att nå samförstånd är att ha en flexibel och samarbetsvillig attityd. Sedan behöver båda parter hitta ett gemensamt mål för att hitta en tillfredsställande lösning.

konstruktiv konflikthantering

Därför måste barn känna till vissa kommunikationsförmågor, såsom aktivt lyssnande, empati och självsäkerhet. Vi vet dock alla att känslor spelar en mycket viktig roll för konfliktlösning. Det är därför vi måste lära barn från en ung ålder att känna igen, verbalisera och hantera sina känslor.

Konflikter uppstår för att vi har olika övertygelser högst upp (neocortex), även när vi alla delar grundläggande övertygelser.

— Eduard Punset —

Strategier för konstruktiv konflikthantering

Att träna på aktivt lyssnande

Parterna som är inblandade i konflikten möts i ett lugnt och avskilt rum en tid på dagen när man vanligtvis är mindre stressad och ingen har bråttom. Därefter har parterna tre perioder om vardera 5 minuter på sig att berätta sin version av problemet. De måste dock respektera följande regler:

Den som talar:

  • Beskriver sin version av problemet tydligt och specifikt.
  • Uttrycker känslor från sin synvinkel.
  • Anklagar inte eller dömer den andra parten och är inte heller tillrättavisande.
  • Är tacksam för den andra personens uppmärksamhet.

Den som lyssnar:

  • Koncentrerar sig på den som talar.
  • Har tålamod och reagerar inte på detaljer eller förklaringar från den som talar.
  • Är inte distraherad medan den som talar har ordet. Den som lyssnar ska även visa intresse genom icke-verbalt kroppsspråk.
  • Ber om klargöranden genom snabba frågor om någonting är oklart.

Att uttrycka känslor genom konstruktiv konflikthantering

Den här strategin handlar om att tänka på vad man känner för konflikten och sedan sätta ord på sina känslor. Var och en av parterna säger tre olika känslor som definierar hur de känner inför problemet. De måste skriva ner dem och förklara dem med följande meningar:

  • “Jag känner …….. (känsla) när du …….. (fakta).”
  • “Jag förstår att du känner …….. (känsla), men jag känner ……… (känsla).”

Konflikter kan ofta frammana känslor som kan vara ett hinder för en god lösning på problemet.

Att be om förändring

Med den här övningen kan man lära sig att uttrycka sina önskemål på ett lämpligt och respektfullt sätt. Du behöver fylla i följande meningar: “När du …… (fakta) tror jag ……. (fakta) och jag känner ……. (känslor). Med anledning av det skulle jag vilja ……… (begäran).”

konstruktiv konflikthantering

Byt roller mellan parterna i konflikten

Målet är att skapa viss empati. Empati består i att försöka förstå den andra personen och dennes motiv. Detta är ett sätt att visa att man bryr sig om det obehag som den andra personen känner. Därför får varje person pröva att agera som om de är den andra personen och i den rollen förklara vad de tycker om problemet.

Många lösningar

Efter aktivt lyssnande och empatiövningar med den andra partens upplevelse uttrycker varje person alla de lösningar som de kan tänka sig för att lösa problemet. Alla lösningar är välkomna. Kreativitet och fantasi är viktigare än kvaliteten på lösningarna. Målet är att presentera så många lösningar som möjligt.

Personliga kontrakt

Till sist kan parterna skriftligen förbinda sig att utföra lämpliga steg och åtgärder för att förändra problemet på ett positivt och konstruktivt sätt.

När konflikten är löst och båda parter har åtagit sig att förändras är det bra att göra en liten reflektion, vilket kommer att fungera som en inlärningsprocess. För att göra detta kan du ställa frågor till barnen, till exempel:

  • “På vilket sätt har det här problemet gjort att du växt som person?”
  • Vilka lärdomar har du dragit för dig själv, den andra personen samt er relation?”
Detta kanske intresserar dig
När kan man förhandla med sina barn?
Att vara mammaLäs det Att vara mamma
När kan man förhandla med sina barn?

Föräldrar kan förhandla med sina barn så länge det finns respekt för föräldrarnas auktoritet. Här ger vi några tips för hur du hanterar sådana situ...