När barn slår sina föräldrar
En inte obetydlig andel av små barn överfaller sina föräldrar fysiskt eller verbalt när de blir arga. Detta händer inte bara i familjer som är ostrukturerade eller från barn som har utsatts för övergrepp. Det blir allt vanligare att barn slår sina föräldrar i vårt samhälle.
Trots att det är en vanlig fördom har aggression under barndomen inte alltid att göra med någon mental störning, med familjens kulturella bakgrund eller dess socioekonomiska status. Så varför förolämpar eller slår barn då sina föräldrar?
När barn slår sina föräldrar
Någon gång kanske du har sett en pojke eller flicka som mitt i ett raserianfall försökte knuffa eller slå sina föräldrar. Kanske har du bevittnat en scen där ett barn spyr ut förolämpningar mot sin mamma och pappa. Eller kanske har du själv varit mottagare av sådant våld.
Det här är situationer som orsakar skador och kan få dig att känna dig spänd. Det är svårt att veta hur man ska reagera på dessa brott och det kan till och med sluta med att vi svarar med ännu mer våld.
Detta problem tenderar att uppstå på grund av en mängd faktorer som vi måste ta hänsyn till för att förstå varför barnet uppvisar en så omfattande brist på känslomässig hantering. De saknar tillräckliga färdigheter för att kontrollera de intensiva känslorna som de upplever vid ett givet ögonblick.
Att skapa regler
Det kan även hända för att det i familjens kärna saknas regler och gränser. Eller tvärtom, det kan vara för många regler i bruk. Därför skapar uppfostran som är för tillåtande eller för auktoritär ett barn som har låg tolerans för frustration, ett som blir mer impulsivt och saknar empati. Allt detta kan leda till aggressivt beteende hos barn.
Ålder är också en viktig punkt att tänka på. Vi måste ta hänsyn till barnets ålder. Det är en sak för ett 15-månaders barn att slå någon som har tagit en leksak från dem, och det är en annan sak för ett 6-årigt barn att knuffa någon i ett ögonblick av frustration. Likaså är det väldigt annorlunda när en tonåring attackerar sina syskon varje gång den blir arg.
Så här nedanför ska vi se närmare på varför barn slår sina föräldrar beroende på ålder. Vi pratar också om vad du kan göra för att lösa problemet i händelse av att ditt barn slår dig. På så sätt kommer du att bättre förstå deras beteende och du lär dig hur du kan närma dig problemet.
Barn som slår sina föräldrar: 3 eller 4 år gamla
Barn som slår sina föräldrar i den här åldern kan vara resultatet av själviska och aggressiva beteenden då de lider av ett raseriutbrott. Men efter 3 års ålder måste detta beteende elimineras och vid det laget bör barn visa upp ett bättre beteende vid frustration eller intensiva känslor.
Dessa är normala reaktioner på frustration i den åldern och som i verkligheten inte har någon egentlig avsikt att orsaka skada. Det är helt enkelt deras intensiva känslomässiga reaktion på okontrollerad explosiv ilska över att inte kunna få vad de vill vid varje given tidpunkt.
Det är den perfekta åldern att börja lära små barn känslomässiga hanteringsstrategier för att hantera konflikter eller negativa känslor de kan uppleva.
5 eller 6 års ålder
I den här åldern kan barn känna att aggression är det enda sättet att få sina föräldrars uppmärksamhet. De inser att när de får ett vredesutbrott lyssnar deras föräldrar på dem. Negativ förstärkning uppstår som förstärker detta olämpliga beteende i deras utveckling.
I det här fallet är det viktigt att du observerar ditt eget beteende inför ditt barns aggressiva beteende. Lägg märke till om det finns något i ditt beteende som de kan imitera på något sätt. Du måste också ta hänsyn till om det finns något i ditt beteende som kan få barnet att explodera.
Analysera när din son eller dotter är lugn och kräver din uppmärksamhet eller hjälp. Vad gör de när du inte lyssnar noga eller inte tar hänsyn till deras behov för att du är upptagen med andra saker? Vad händer när du inte visar empati eller tillgänglighet till deras krav.
Barn behöver känna sig hörda och förstådda
Barn behöver känna sig hörda och förstådda. Om du normalt inte lyssnar på dina barn föredrar de att få utlopp för en känslomässig explosion och på så sätt få din uppmärksamhet istället för att känna sig ignorerade. Om de gör saker våldsamt och detta hjälper dem att få vad de vill, då kommer de att fortsätta göra det. Därför är din reaktion mycket viktig i dessa typer av omständigheter.
Du behöver inte ge dina barn allt de vill ha. Och vid många tillfällen måste du lära dem, genom empati och tillgivenhet, att vänta och bygga tolerans för frustration. Men även om du inte ger dem allt de ber om, var uppmärksam på dem och fokusera ditt intresse på dem tillsammans med god förståelse. På så sätt kan du lära dem att bättre hantera frustration och de mest intensiva känslorna.
Du kan lära dem att de kan få saker de vill ha på annat sätt. Till exempel genom att bete sig bättre utan att slå eller uppvisa ett aggressivt beteende.
Du är det exempel som dina barn följer: Vad kan du göra?
Kom ihåg att du är deras bästa förebild, och därför är din reaktion viktig. Tappa inte modet, skrik inte, bli inte arg och slå aldrig i vrede. För om du gör det är det mer än troligt att ditt barn också kommer att göra det när de blir arga.
Å andra sidan, om ditt barn har slagit dig är det bäst att ta ett djupt andetag. På så sätt kan du fundera över hur du ska närma dig det på ett positivt sätt. Så fort du har återhämtat dig kan du säga något i stil med: “Jag gillar inte att bli överkörd, så jag åker iväg, och när du lugnat ner dig kan vi prata och hitta en lösning på vad som händer.”
Följ upp vad du säger och visa ditt barn att du kommer att uppmärksamma dem först när de har lugnat ner sig. På så sätt kommer de att få två viktiga meddelanden: Att deras behov och känslor är viktiga för dig och att om någon inte behandlar en väl, då måste man sätta gränser.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Almagro-García, P., Cutillas-Poveda, M. J., Sánchez-Villegas, S., & Sola-Ocetta, M. (2019). Fuerza exterior, debilidad interior. Ejes fundamentales de la violencia filio-parental. Revista sobre la infancia y la adolescencia. (16), 1–13. https://polipapers.upv.es/index.php/reinad/article/view/10489.
- Greene, C. M., McCarthy, K. J., Estabrook, R., Wakschlag, L. S., & Briggs-Gowan, M. J. (2020). Responsive Parenting Buffers the Impact of Maternal PTSD on Young Children. Parenting: Science and Practice, 20(2), 141-165. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/15295192.2019.1707623.
- Jiménez, J., Flores, L. M., & Merino-Soto, C. (2019). Factores de riesgo familiares y prácticas de disciplina severa que predicen la conducta agresiva infantil. Revista Liberabit, 25(2), 195-212. http://ojs3.revistaliberabit.com/index.php/Liberabit/article/view/336/220.
- Martínez, M. E., García, L. L., Guevara, M. G., López, L. A., Cruz, O. D. G., & Clark, Y. F. (2021). Intervención educativa familiar en padres de niños con manifestaciones de agresividad: Clínica del adolescente. Acta Médica del Centro, 15(4), 570-579. http://www.revactamedicacentro.sld.cu/index.php/amc/article/download/1562/1464.
- Perera Medina, C., Navarrete Zambrano, C. M., & Bone Andrade, M. F. (2019). Conciencia Emocional y Regulación Emocional. Visionario Digital, 3(3), 75-83. https://cienciadigital.org/revistacienciadigital2/index.php/VisionarioDigital/article/view/645.
- Vázquez, S. (2020). Educación emocional en niños escolares como estilo de vida saludable. Revista NPunto Volumen III. Número 27. Junio. Disponible en: https://www.npunto.es/revista/27/educacion-emocional-en-ninos-escolares-como-estilo-de-vida-saludable.