Emotionell utbildning av barn: Faser, typer och metoder

I den här artikeln kommer vi att dela med oss av allt du behöver veta om olika typer av emotionell kunskap hos barn, de olika faserna i vilka den utvecklas, och hur den kan förbättras.

Som föräldrar måste vi ge våra barn en positiv känslomässig inlärningsupplevelse som ger dem alla nödvändiga verktyg för livet. Emotionell utbildning skapar inte bara en hälsosam miljö hemma, utan hjälper också barn att växa psykologiskt.

Föräldrar kan lära sina barn att hantera känslomässiga situationer på rätt sätt. Glädje, sorg, överraskning, motvilja, ilska och tillgivenhet är några av våra mest intensiva känslor. De kan påverka vårt beteende från en minut till en annan.

Det är vanligt att barn uttrycker sina känslor på ett mer explosivt och primitivt sätt. Det är därför viktigt att lära dem hur man kanaliserar sina känslor, för att utveckla ett beteende som är socialt acceptabelt. Det handlar om att respektera de implicita reglerna för samexistens.

När bör man påbörja emotionell utbildning?

Ju tidigare desto bättre. Ha dock dina barns ålder i bakhuvudet, för att anpassa lärandet till deras förmågor. Att lära barn om känslor kräver uppmärksamhet, engagemang, tålamod och uthållighet.

Föräldrar börjar vanligtvis lära sina barn om känslor mellan 1 och 2 års ålder. Detta är en klok tid att lägga grunden för detta viktiga ämne.

Barn är som svampar – de absorberar enkelt idéer, upplevelser och beteenden. Deras förmåga att ta in information är imponerande. Det är viktigt att dra nytta av detta för att lära dem hur de ska uppträda.

Känslomässig utbildning, liksom andra typer av utbildning, innebär implementering av olika och flexibla strategier som kan anpassas till olika omständigheter med ett specifikt mål i åtanke.

Typer av emotionell utbildning

När barn växer upplever de nya känslor, och djupa känslor. Känslomässig utbildning kan delas in i två huvudgrupper enligt följande:

• Associerande inlärning innebär att man får associationer som gör att man memorerar särskilda detaljer.
• Kognitiv inlärning innebär att man bearbetar information genom resonemang, vilket gör det enkelt att lagra den.

Vad är emotionell intelligens?

Emotionell intelligens är förmågan att känna igen sina egna känslor likväl som andras. Det anses vara ett viktigt verktyg för social integration och ger följande färdigheter:

1. Kunna identifiera känslor.
2. Förmågan att kontrollera impulser som uppstår från känslomässiga svar enligt reglerna för samexistens och kollektivt välbefinnande.
3. Kunna skapa eller upprätthålla sociala relationer.

Viktiga aspekter av emotionell intelligens

• Interpersonell intelligens är förmågan att förstå andra och vad som motiverar dem att agera som de gör. Det är direkt förknippat med empati och förståelse.
• Intrapersonlig intelligens är förmågan att bilda en realistisk och konkret modell av sig själv genom att ta hänsyn till personliga känslor, vilka senare kan användas som vägledning.

Hur man uppmuntrar emotionell intelligens hos barn

1. Lär dem värderingar. Det är viktigt att införa grundläggande värderingar hos barn från en tidig ålder.
2. Lär dem att skilja på gott och ont på ett enkelt och effektivt sätt.
3. Visa kärlek. När föräldrar visar tillgivenhet mot sina barn är de mer benägna att visa tillgivenhet mot andra.
4. Föregå med gott exempel och upprätthåll disciplin.
5. Visa dem deras misstag. Barn ska alltid få göra sina egna misstag. Det är också viktigt att erkänna deras framgångar.
6. De bör lära sig att aldrig skämmas över att uttrycka sina känslor.
7. Tvinga aldrig fram en känsla som en “norm” – barn ska aldrig pressas att alltid vara lyckliga eller neutrala, etc.

Det är viktigt att lära barn att alla känslor är naturliga och nödvändiga. Varje känsla spelar en viss roll och hjälper dem att möta olika situationer i livet.

Det är därför viktigt för barn att veta att känslor inte ska förtryckas, utan man ska snarare identifiera dem, acceptera dem, dra lärdom av dem och hantera dem ordentligt. I slutändan kommer emotionell intelligens att leda till sunda relationer och aktivt deltagande i samhället.