Vad är en molagraviditet och vilka är riskfaktorerna?

8 januari, 2019

En molagraviditet är en abnormitet som gör att graviditeten inte resulterar i ett barn. Det befruktade ägget blir till ett kluster av cystor som växer snabbt.

Med tekniska termer säger man att trofoblasterna, alltså cellerna som bildas i moderkakan, förökar sig okontrollerat och resulterar i vad som kallas mola hydatidosa, på svenska även kallat druvbörd.

En molagraviditet kan vara komplett eller partiell:

  • Den är komplett om det inte finns något embryo alls.
  • Den är partiell om det har bildats både ett embryo och cystor.
  • Det kan också ha bildats tvillingar tillsammans med cystorna.

Den här typen av graviditet uppstår ofta på grund av genetiska avvikelser. Vid en komplett molagraviditet, har en eller två spermier befruktat ett tomt ägg, och det genetiska bidraget kommer helt och hållet från fadern.

Vid en partiell molagraviditet, finns det genetiskt material från modern, men faderns genetiska material dupliceras. Slutresultatet blir ett embryo med 69 kromosomer, istället för det normala antalet som är 46.

Vid partiell molagraviditet kommer embryot tyvärr inte att utvecklas, utan dör snart när tumörerna växer.

Hur ofta uppstår de här typerna av situationer? Ungefär 1 fall per 1000 graviditeter blir en mola.

Riskfaktorer för molagraviditeter

Följande betraktas som riskfaktorer:

  • Graviditet då kvinnan är äldre än 40 år. Graviditeter i den här åldersgruppen har visat en högre incidens för mola hydatidosa.
  • Att kvinnan har haft en tidigare molagraviditet.
  • Gravida kvinnor som har drabbats av missfall.
  • Näringsbrister som brist på protein i maten, eller brist på karoten (vitamin A).
  • Assisterad befruktning.
En molagraviditet kan leda till smärtsamma komplikationer.

Hur upptäcks molagraviditeter och deras symtom?

Ofta kommer den gravida kvinnan att känna typiska tecken på graviditet, som utebliven menstruation, illamående, och att magen växer.

Symtom som inte stämmer med en normal graviditet börjar sedan uppstå och gör att man söker vård.

Några av symtomen är:

  • Blödning genom vaginan eller att det kommer vävnad i form av ett kluster.
  • Illamående och kräkningar.
  • Högt blodtryck.
  • Svullnader i de nedre extremiteterna.
  • Anemi (blodbrist).
  • Äggstockscystor.
  • Väldigt stor eller väldigt liten livmoder.
  • Utebliven fosteraktivitet, såsom rörelser i livmodern och hjärtslag.

I vilket fall som helst kan en läkare beställa en provtagning för höga nivåer av graviditetshormonet hCG.

Genom att utföra en bäckenundersökning och ultraljud, kan man upptäcka livmoderns onormala storlek samt formationen av kluster och embryo.

Molagraviditeter uppstår ofta på grund av genetiska avvikelser.

Hur behandlas molagraviditeter medicinskt?

Molagraviditeter leder ofta till missfall (spontan abort). För att undvika detta, måste de tas bort kirurgiskt, genom skrapning eller med hjälp av medicinering.

I samtliga fall är det frågan om graviditeter där det antingen inte finns något embryo, eller där embryot inte har någon chans att överleva.

Efter att molan har avlägsnats, kan rester av den finnas kvar, och då finns det risk att dessa börjar föröka sig igen. Den här förökningen av abnorm vävnad producerar beständiga gestationella trofoblastneoplasier.

Det här händer i 15-20% av fallen vid kompletta molagraviditeter och i 5% av de partiella.

Molagraviditeter leder ofta till missfall (spontan abort). För att undvika detta, måste de tas bort kirurgiskt, genom skrapning eller med hjälp av medicinering.

Möjliga komplikationer vid molagraviditeter

Den situation som uppstår vid molagraviditeter kan bli komplicerad.

  • Vid risk för komplikationer i samband med dessa onormala graviditeter, kommer en lämplig diagnos att hjälpa kvinnan att behålla sin reproduktiva hälsa och ökar chanserna för en framtida normal graviditet.
  • Å ena sidan finns risken att molan tränger djupt in i livmodervävnaden, vilket orsakar smärta och blödning som kommer ut via vaginan. Vid molagraviditeter växer inte fostret.
Ett foster i livmodern.

Tiden efter en molagraviditet

En kvinna som har genomgått den här typen av misslyckad graviditet kan återhämta sig om diagnos och behandling har satts in i tid. Återhämtningen ska alltid ske under medicinsk övervakning.

Förlossningsläkare rekommenderar oftast att kvinnan väntar ett år innan hon försöker bli gravid igen. Under den tiden bör man kontrollera att det inte finns kvar några rester av molan, för att bevara det reproduktiva systemets hälsa.

  • Embarazo molar. Protocolos SEGO. Prog Obstet Ginecol 2004; 47 (8): 400-4.
  • Calero F. Enfermedad trofoblástica gestacional. Actual Obstet Ginecol 1989; 1:3.
  • Mangili G, Lorusso D, Sechl M, et al.: Trophoblastic disease review for diagnosis and management. International Journal of Gynecological Cancer 2014; 24, 53: S109-S116.