Vad är ovariellt hyperstimuleringssyndrom?

Vad är ovariellt hyperstimuleringssyndrom?

Senaste uppdateringen: 07 juni, 2019

Under en menstruationscykel producerar en kvinna vanligtvis ett ägg; det här händer en gång i månaden. Men vissa kvinnor som har problem med att bli med barn får behandling som stimulerar ägglossningen. Syftet med behandlingen är att de ska producera mer än ett ägg under menstruationscykeln, och på så sätt öka sina chanser att bli med barn. Ibland riskerar dock de här teknikerna att överstimulera äggstockarna, vilket i sin tur kan påverka blodkärlen. Det här tillståndet är känt som ovariellt hyperstimuleringssyndrom, och det drabbar alltså vissa kvinnor som tar mediciner mot ofrivillig barnlöshet.

Ovariellt hyperstimuleringssyndrom är en komplikation som innebär en onormal ökning i stimulansresponsen. Detta kan kategoriseras som milt, medelsvårt eller svårt. De mest allvarliga fallen är ovanliga, men kan resultera i blodpropp (trombos) och till och med döden.

Symptom på ovariellt hyperstimuleringssyndrom

När ovariellt hyperstimuleringssyndrom uppstår, kan symptomen variera beroende på hur allvarligt läget är. Här följer en lista med några tecken som kan hjälpa till att identifiera tillståndet och i vilket stadium det har upptäckts.

Kvinna med magsmärtor.

Milda fall

  • Magsmärtor
  • Uppblåsthet
  • Viktuppgång

Medelsvåra fall

  • Minskad urinering
  • Uppsvullnad och intensiva magsmärtor
  • Andningssvårigheter

Svåra fall

Faktorer som förvärrar ovariellt hyperstimuleringssyndrom

Det finns många faktorer som kan förvärra det här syndromet. Risken för att drabbas av det kan öka beroende på den enskilda kvinnans egenskaper. Här redovisar vi några av dessa, som kan vara bra att känna till när man överväger den här typen av behandling.

  • Låg kroppsvikt. Kvinnor med en mindre kroppsmassa löper större risk för att drabbas av ovariellt hyperstimuleringssyndrom.
  • Ålder. Det är vanligt hos kvinnor som är yngre än 30-35 år, förmodligen på grund av en högre koncentration av hCG-receptorer. Det kommer också av att äggstockarna vid den här åldern har fler folliklar. Det här ger en ökad respons på behandling som stimulerar äggstockarna.
  • Förhöjda östrogennivåer. Om ditt blod har väldigt höga nivåer av östrogen under behandlingen som stimulerar äggstockarna så kan det innebära en hög risk. Det är särskilt allvarligt om det ökar till 75% eller mer än förväntat under en period av 24 timmar.
  • Polycystiska ovarier. Det här är ett annat symptom, där ett stort antal cystor återfinns i äggstockarna. Om man då genomgår en behandling som stimulerar äggstockarna så kan det leda till en väldigt överdriven respons.
Kvinna som tar sig för magen.

Att behandla ovariell hyperstimulering

De flesta lindriga fall av det här syndromet kräver ingen behandling, och kan till och med öka sannolikheten för att bli gravid. Men det rekommenderas att man behandlar symptom som medför obehag, i synnerhet i de mer allvarliga fallen, där det gäller att undvika komplikationer.

Följande behandlingsmöjligheter finns för ovariellt hyperstimuleringssyndrom:

  • Om patienten blir gravid ska man hålla henne under noggrann medicinsk uppsikt. Symptomen kan förvärras, eller så kan det ta veckor innan de börjar avta. Det finns en risk för att de blir mer allvarliga.
  • Få tillräckligt med vila, och håll benen i högläge. Det här kommer att hjälpa din kropp att rensa ut vätskor. Du kan ägna dig åt lättare aktivitet då och då, men undvik intensiv träning.
  • Begränsa sexuellt umgänge. Den här aktiviteten kan påverka äggstockarna. Sexuell aktivitet kan göra att cystorna spricker eller vrids.
  • Drick mycket – minst 10 till 12 glas vatten per dag. Du kan även använda vätskeersättning.
  • Undvik alkohol, kaffe och andra drycker med koffein.
  • Smärtstillande medicin kan tas vid behov. Paracetamol rekommenderas särskilt.
  • Se till att du inte går upp i vikt. En viktuppgång på mer än ett kilo per dag kan resultera i en allvarlig situation.
  • Kommunicera regelbundet med din läkare, för att försäkra dig om att få rätt behandling.

Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Sociedad Española de Ginecología y Obstetricia. Prevención y manejo del síndrome de hiperestimulación ovárica (2017). Prog Obstet Ginecol 2018;61(4):410-416.
  • Saavedra, J. Síndrome de hiperestimulación ovárica: clasificación, fisiopatología y manejo. Revisión del tema. Revista colombiana de obstetricia y ginecología. 2002. 53: (3), 1-16.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.