Vad är landaureflexen och hur utvärderas den?

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz Martín.

Senaste uppdateringen: 15 juni, 2018

Landaureflexen är en av många reflexer som kan ses under de första månaderna av ett barns liv. De visar att nervsystemet fungerar som det ska.

Låt oss ta en titt på denna reflex, dess karaktärsdrag och vilka andra reflexer som kan ses under de första månaderna. Likt många andra är landaureflexen ett ofrivilligt svar på stimulus.

Reflexer är instinktiva handlingar. Vi bär dem i vårt DNA eftersom de lättare låter oss anpassa oss till omgivningen.

Det finns primära reflexer som vi föds med, såsom att gäspa, nysa eller blinka. Det finns även sekundära reflexer som vi “lär” oss under livet.

För att utvärdera landaureflexen läggs bebisen med ansiktet nedåt över din arm. Bebisen bör då räta upp sin överkropp och lyfta lemmar och huvud.

Rörelserna kommer samtidigt som knän och armbågar böjs. Vad bebisen försöker göra är att motverka gravitationen samtidigt som den tittar framåt för att hitta en referenspunkt.

Karaktärsdrag

• Landaureflexen dyker upp efter den fjärde månaden i livet och fortsätter till runt två års ålder, men många forskare anser att den bara varar fram tills strax efter ett års ålder.
• När bebisen utvecklar frivilliga och medvetna rörelser börjar reflexen bli mindre märkbar.
• Det är rekommenderat att tester utförs av en expert av två anledningar: hon kan utvärdera bebisens svar på ett bättre sätt, och bebisen kan dessutom ramla om du inte kan kontrollera rörelserna.

Vad innebär det att inte ha reflexen?

Frånvaron av detta svar kan antyda en motorisk svaghet hos bebisen. Det kommer då vara nödvändigt att träna dess motoriska utveckling på ett motsvarande sätt.

Det kan också vara en signal på mental mognad. Det bästa är att följa din barnläkares förslag. Läkare undersöker närvaron av dessa reflexer tidigt i barnets liv. Utvärderingen är inte bara kvantitativ, utan även kvalitativ.

Med andra ord noterar man inte bara närvaron av reflexen, utan även hur den utförs, även om den är helt ofrivillig.

Om den väntade reflexen inte visar sig kan det som sagt indikera en brist. Om rörelsen är svag kan det vara ett symptom på muskelsvaghet.

Om reflexen är extrem kan det vara ett tecken på ett abstinensbesvär. Om den är asymmetrisk kan det vara ett tecken på klavulär lesion, bland andra möjligheter.

Andra reflexer

Landaureflexen är inte den enda ett barn har under sina första månader i livet. Några andra inkluderar:

• Gripreflexen: bebisen stänger handen för att fånga ditt finger eller andra föremål.
• Gångreflexen: bebisen försöker gå när fötterna vidrör en hård yta.

• Galantreflexen: om barnet ligger med ansiktet nedåt och du petar eller stryker på en sida av ryggraden kommer bebisen vända sig åt den sidan.
• Bukreflexen: som reflexen ovan, men nu ligger barnet med ansiktet uppåt. Istället för ryggraden är det bukområdet som stimuleras. Det bör få överkroppen att vrida sig.
• Dragreflexen: när bebisen ligger med ansiktet nedåt bör den försöka röra på benen för att börja krypa. Det är normalt att det händer innan det definitiva krypstadiet.
• Krypreflexen. inträffar när dragreflexen har utvecklats ordentligt. Du måste lägga bebisen på mage på en stabil ytan som ger stöd. Den kommer omedelbart att reagera och sätta sig själv i kryppositionen. Reflexen dyker upp runt 6-7 månader och upprätthålls tills bebisen börjar gå.
• Omvänd gripreflex: när bebisen har slutit sina fingrar kan du försiktigt smeka utsidan av handen, från finger till handled, för att få den att öppna handen. Det kan vara väldigt användbart för att få bebisen att släppa något den fått grepp om.