Har du hört talas om rikt barn-syndromet?

Har du hört talas om rikt barn-syndromet?
Leticia María Fernández Gutiérrez

Skriven och verifierad av psykopedagogen Leticia María Fernández Gutiérrez.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Materiell rikedom innebär inte emotionell rikedom. Rikt barn-syndromet är något som verkligen förekommer och därför vill vi berätta allt om detta för dig i den här artikeln.

“Det var en gång en man som var fattig, för han hade bara pengar.”

Vi lever i ett väldigt materialistiskt samhälle. Det är inte någon hemlighet att samhället erbjuder oss en mängd produkter som får oss att tro att det är enda vägen till att bli lycklig.

Men är detta verkligen lycka? Barn bryr sig inte om sådana saker. För ett barn är de materiella föremålen bara ett sätt att ha roligt, och inte något som har ett egenvärde.

Barnen håller dock nu på att uppfostras till att se materiella ting som det enda viktiga. Det är vad som kallas rikt barn-syndromet, och vi ska kika närmare på vad det innebär.

Vad är rikt barn-syndromet?

Rikt barn-syndromet är ett tillstånd hos barn som har vuxit upp i en överbeskyddande miljö där omtanke och uppmärksamhet har bytts ut mot materiella ting.

Det uppstår inte bara hos rika familjer, utan även hos medelklassen då man använder materiella resurser för att uppfostra barn.

De som drabbas av detta syndrom beter sig ofta som “bortskämda barn” som tror att de har rätt till allt och inte ber om lov utan ställer krav.

Det tenderar att röra sig om lata barn som har en väldigt låg tolerans för frustration. De vet inte hur man hanterar situationen då man inte får vad man vill. De brukar också vara våldsamma och ilskna när de inte får vad de vill ha.

Pojke med leksaker.

Konsekvenser av rikt barn-syndromet

Dessa barn brukar ofta drabbas av problem när det kommer till deras personlighet. När barnen växer upp har de oftast problem med:

  • Låg självkänsla. Dessa barn har inte lyckats utveckla sin potential eftersom de har fått allt utan att behöva göra något.
  • Dålig hantering av känslor. De vet inte vad de ska göra med sina känslor. Ingen har berättat för dem vad de ska göra när de är ledsna, arga eller lyckliga. De har inte de emotionella instrumenten för att hantera detta.
  • Klarar inte av frustration. De förstår inte att det finns gånger när man inte får vad man vill ha och att saker inte alltid går som man vill.
  • Aggression. De är väldigt aggressiva, och denna aggression grundar sig på de punkter vi har tagit upp ovan. De har ofta problem med andra i skolan, inom familjen och inom sociala miljöer.
  • Alkohol- och droganvändning. Många tonåringar med detta syndrom har problem med alkohol eller marijuana.
  • Låg prestation i skolan. De misslyckas ofta i skolan eftersom de inte har förmågan att sätta upp mål.

Det viktiga i livet mäts inte i materiella ting eller de pengar man tjänat.

Föräldrarnas ansvar

Det är i många fall föräldrarnas fel att detta syndrom har uppstått. De försöker få barnen att anpassa sig till ett konsumtionssamhälle och tror att det viktiga är att de har allt.

De ger därför barnen oändligt med leksaker, de senaste mobiltelefonerna och oändligt med kläder som de egentligen inte behöver.

Många gånger försöker föräldrarna kompensera för den tid som de inte kan spendera med barnen. Det är därför som de köper dessa saker.

Detta är dock ett allvarligt misstag som kan ha ödesdigra konsekvenser för barn.

Många av dessa föräldrar låter barnen göra vad de vill och sätter inte gränser.

Barn som håller bollar framför ansiktet.

Vad kan man göra för att undvika rikt barn-syndromet?

  • Den tid som du spenderar med barnen måste vara kvalitetstid. Det är viktigt att jobba, men det är även viktigt att man leker med barnen och att man hjälper dem med läxan.
  • Sätt gränser. Barn behöver lära sig gränser och regler för att de ska kunna förstå vad som är bra för dem och vad som inte är det. Det handlar inte om att vara auktoritär. Det finns tusentals sätt att uppfostra barn utan att man ska behöva ta till sådana medel.
  • Belöna dem när de har gjort något bra. Lär dina barn att de kan uppnå det de vill bara de anstränger sig. Hjälp dem att se sina styrkor. Belöna dem också när de har lyckats uppnå ett mål, så länge som priset är lämpligt för deras ålder.

Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Capron, E. W. (2004). Types of pampering and the narcissistic personality trait. Journal of Individual Psychology60(1). Available at: https://psycnet.apa.org/record/2004-12532-006.
  • Juul, J. (2012). Su hijo, una persona competente: hacia los nuevos valores básicos de la familia. Herder Editorial. Available at: https://bit.ly/3eIfBA2.
  • Kets de Vries, M. F. R. (2016). Feeling Sorry for the Super-Rich? In Riding the Leadership Rollercoaster (pp. 25–29). Springer International Publishing. Available at: https://doi.org/10.1007/978-3-319-45162-6_5.
  • O’Neill, J. H. (1997). The golden ghetto: The psychology of affluence. Affluenza Project.
  • Sayer, L. C., Bianchi, S. M., & Robinson, J. P. (2004). Are Parents Investing Less in Children? Trends in Mothers’ and Fathers’ Time with Children. American Journal of Sociology, 110(1), 1–43. Available at: https://doi.org/10.1086/386270.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.