Hur man hjälper ett hyperaktivt barn
Hyperaktivitet hos barn verkar vara ett normalt problem nuförtiden. Det är allt vanligare att man hör föräldrar och lärare klaga över att ha ett hyperaktivt barn.
Olika argument används för att förklara detta beteendeproblem, inklusive överdriven konsumtion av koffeinhaltiga drycker. Resultatet blir att samråd med psykologer och psykiatriker har ökat drastiskt.
Det är dock viktigt att vara mycket försiktig när man stämplar ett barn som “hyperaktivt”. Detta kan orsaka många problem för ditt barn.
Det är inte ett stort problem att ha ett riktigt hyperaktivt barn om det får lämplig behandling.
Om situationen inte hanteras på ett adekvat sätt kan det dock skapa ett frustrerat, osäkert och stressat barn.
Rastlösa barn
Ett barn som springer hela tiden eller rör sig ständigt under en lång resa är inte nödvändigtvis hyperaktivt. En beteendestörning visar sig på ett annat sätt.
Många barn är naturligtvis rastlösa, bullriga, de gillar att springa, klättra och röra vid allt de ser – det här är normalt.
Samma sak händer med lärare. De tappar tålamodet eftersom de har fem, sex eller sju stycken rastlösa barn i sin klass. De kan bli irriterande och så ringer de till föräldrarna för att föreslå ett samråd med en terapeut.
Rastlösa barn är inte hyperaktiva eftersom de inte uppvisar beteendestörningar. De är helt enkelt rastlösa barn.
Om de studerar, sover bra, är lyckliga, har vänner och leker, då är de bara normala barn som är rastlösa.
Hur beter sig hyperaktiva barn?
Å andra sidan, ett hyperaktivt barn är ett som med en ständig rastlöshet hindrar utvecklingen av normala attityder hos barn i sin ålder.
Några av egenskaperna hos hyperaktiva barn är:
- De har inlärningsproblem.
- De respekterar inga regler, oavsett om de är familjeregler eller spelregler. Detta orsakar problem i samspel med andra barn.
- Det är mycket svårt för dem att vänta eller vara tålmodiga.
- De agerar utan att tänka och är impulsiva.
- De rör på sig hela dagen. De stöter på dörrar och kastar saker.
- De kan inte fokusera och hoppar ständigt från ett ämne till ett annat. Det verkar som om de inte är intresserade av någonting.
Det tjänar inget till att bli arg på dem. Det är meningslöst att uppmana dem att vara tysta eller slutföra sina uppgifter innan de går.
De verkar lyssna men om ett par minuter gör de samma sak som man nyss förbjöd. Dessa symtom på hyperaktivitet kallas tekniskt för “Attention Deficit Hyperactivity Disorder” (ADHD).
Hur man hjälper ett hyperaktivt barn
Daglig kontroll av barnens hyperaktivitet är en utmaning för vuxna som ansvarar för vård och utbildning.
1. Först bör vuxna förstå att hyperaktivitet inte är frivilligt. Barnen rör sig inte ständigt med flit. De kan inte kontrollera sig själva. Det är därför nödvändigt att vuxna som är ansvariga har detta i åtanke och försöker hjälpa barnen ändra sina beteenden med rätt attityd.
2. Samråd, belöningar och positiv förstärkning för prestationer är användbara strategier. Till exempel – “Om du sitter stilla medan du äter i en hel vecka får du den leksaken du vill ha”. Håll koll på barnets framgångar dagligen och belöna det följaktligen med priset.
3. Syftet med det spelet kan för barnet vara att sitta stilla i längre än tre minuter. Sedan kan man öka det till fem minuter, åtta minuter och fortsätta göra så tills målet uppnås.
4. Hantera barnets uppmärksamhet. För att hjälpa det att fokusera sin uppmärksamhet på en uppgift, kan det vara en bra idé att upprepa för det högt varje steg det ska följa. På så sätt kommer det att kunna göra det så många gånger som det behövs. Upprepa det alltid högt. Så småningom kommer barnet att kunna vägleda sig självt genom att följa instruktionerna i sitt huvud.
5. Begränsa konsumtionen av drycker som innehåller koffein och socker. Sambandet mellan läsk och hyperaktivitet håller på att utredas. Det är sant att koffein och överskott av socker fungerar som stimulansmedel. Det är därför de orsakar agitation och gör det svårare att lugna sig.
En stark familjeenhet är viktigt för att kunna hjälpa ett hyperaktivt barn. Föräldrarna utgör grunden för att barnen ska kunna bygga upp sina värderingar. Ett hyperaktivt barns beteende beror starkt på dess föräldrar.