Beteenden som kan vara tecken på autism

Beteenden som kan vara tecken på autism
Marisol Rendón Manrique

Skriven och verifierad av förskolepedagogen Marisol Rendón Manrique.

Senaste uppdateringen: 30 september, 2022

Det är normalt att man som förälder oroar sig över barnens hälsa. Om ett barn har autism är det bäst att man upptäcker det så tidigt som möjligt (inom 18 månader), och det är därför bra att veta vad det finns för tecken på autism.

Du behöver dock inte oroa dig om autismen upptäcks vid ett senare skede, för det kan alltid behandlas. Autismens påverkan kan alltid minimeras för att ditt barn ska kunna växa upp ordentligt.

Vad är autism?

Innan vi tar upp vad det finns för tecken på autism vill vi förklara vad autism innebär.

Det kan vara svårt att ge en ordentligt diagnos, för många av symptomen kan även vara tecken på andra tillstånd. Med andra ord har både autism och andra tillstånd “delade symptom”.

Autism påverkar hjärnans utveckling och kan vara mer eller mindre allvarlig. Autismen gör att barnet får svårigheter med att interagera socialt och kommunicera med både verbala och icke-verbala språk. Ett autistiskt barn har även en tendens att uppvisa repetitiva beteenden.

Tecken på autism hos barn:

  • De håller inte ögonkontakt (när du pratar med dem, matar dem eller leker med dem).
  • De ler inte när andra runt omkring dem ler.
  • De svarar inte när man kallar på dem eller när de hör en röst som de känner igen.
  • Om du för ett föremål fram och tillbaka framför dem kommer de inte att följa det med blicken.
  • De kommunicerar inte med gester, som exempelvis att vinka när man säger hej eller hejdå.
  • De tittar inte på föremål du pekar på.
  • De gör inte ljud ifrån sig för att du ska uppmärksamma dem när de behöver något.
  • De kommer ibland inte att uppvisa någon reaktion om du kramar dem.
Svartvitt foto av barn.
  • De kommer inte att imitera dina rörelser under lektiden.
  • De höjer inte sina händer när de vill att du ska ta upp dem.
  • De leker inte med andra och visar inte någon glädje under lektiden.
  • Autistiska barn ber inte om hjälp om de inte klarar av något.

Varningstecken på autism under varje fas av utvecklingen

6 månader: De ler sällan och visar inte att de är glada.

9 månader: De kommunicerar inte med ljud, leenden eller ansiktsuttryck.

12 månader: De svarar inte när man kallar på dem. De börjar inte heller att babbla, vilket är det första stadiet av den verbala kommunikationen. De svarar inte heller på gester du använder för att peka på föremål.

16 månader: De använder sig fortfarande inte av ord.

24 månader: De använder inte meningar som innehåller mer än två ord.

Tecken på autism hos barn över två år

Flicka som tittar uppåt.
  • De verkar ointresserade eller omedvetna om personerna runt omkring dem.
  • De uppvisar inte något intresse för att vara sociala med andra.
  • De föredrar att man inte rör dem, bär dem eller visar dem omtanke.
  • De interagerar inte med andra barn under lektiden.
  • De har svårigheter att prata om sina känslor.
  • Det verkar som att de inte lyssnar när man pratar med dem.
  • De berättar inte för någon närstående om de har ett intresse för något eller om de har lyckats med något.
  • De använder en ovanlig rytm och ton när de pratar.
  • De har en tendens att upprepa fraser.
  • Om man ställer en fråga kommer de att upprepa frågan och inte ge ett klart svar.
  • De pratar om sig själva i tredje person.
  • De har grammatiska fel när de pratar.
  • Det är svårt för dem att prata om sina behov och vad de vill.
  • Det är svårt för dem att följa enkla instruktioner.
  • De undviker ögonkontakt.
  • Deras ansiktsuttryck går inte ihop med vad de säger.
  • De har inte en bra hållning.
  • De följer en väldigt strikt rutin.
  • De har svårigheter med att anpassa sig till förändringar.

Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Álvarez, I., & Arroyo Ignacio, C. (2016). Bases genéticas del autismo. Acta Pediátrica de México. https://doi.org/10.18233/apm31no1pp22-28
  • Assumpção Jr, F. B., & Pimentel, A. C. M. (2000). Autismo infantil. Brazilian Journal of Psychiatry, 22, 37-39. http://www.scielo.br/scielo.php?pid=S1516-44462000000600010&script=sci_arttext&tlng=pt
  • Cuxart i Fina, F. (2000). El Autismo : aspectos descriptivos y terapéuticos. Aljibe.
  • Díez-Cuervo, A., Muñoz-Yunta, J. A., Fuentes-Biggi, J., Canal-Bedia, R., Idiazábal-Aletxa, M. A., Ferrari-Arroyo, M. J., … & Posada-De la Paz, M. (2005). Guía de buena práctica para el diagnóstico de los trastornos del espectro autista. Rev Neurol, 41(5), 299-310. Disponible en este enlace.
  • Guzmán, G., Putrino, N., Martínez, F., & Quiroz, N. (2017). Nuevas tecnologías: Puentes de comunicación en el trastorno del espectro autista (TEA). Terapia psicológica, 35(3), 247-258. https://scielo.conicyt.cl/scielo.php?pid=S0718-48082017000300247&script=sci_arttext&tlng=en
  • Martínez Sanchis, S. (2015). Papel de la corteza prefrontal en los problemas sensoriales de los niños con trastornos del espectro autista y su implicación en los aspectos sociales. revista de neurología, 60(1), 19-24. https://clasev.com/pluginfile.php/21076/mod_resource/content/1/autismo.pdf
  • Moro Gutiérrez, L., Jenaro Río, C., & Solano Sánchez, M. (2015). Miedos, esperanzas y reivindicaciones de padres de niños con TEA. https://gredos.usal.es/bitstream/handle/10366/131901/Miedos%2c_esperanzas_y_reivindicaciones_de.pdf?sequence=1&isAllowed=y
  • Morrison, J. (2015). DSM-5® Guía para el diagnóstico clínico. Editorial El Manual Moderno.
  • Ritvo ER, Ornitz EM. (1976). Autism: diagnosis, current research and management. New York: Spectrum.
  • Rivière, A. (2001). Autismo. Orientaciones para la intervención educativa. Madrid: Trotta. SA Cómo potenciar la comunicación en el alumnado con trastorno del espectro autista.
  • Soriano Moreno, E. (2016). Dieta libre de gluten y caseína como intervención nutricional en niños con Trastorno del Espectro Autista. https://dspace.uib.es/xmlui/bitstream/handle/11201/145936/tfm_2015-16_MNAH_esm220_37.pdf?sequence=1&isAllowed=y
  • Velarde-Incháustegui, M., Ignacio-Espíritu, M. E., & Cárdenas-Soza, A. (2021). Diagnóstico de Trastorno del Espectro Autista-TEA, adaptándonos a la nueva realidad, Telesalud. Revista de Neuro-Psiquiatría, 84(3), 175-182. http://www.scielo.org.pe/scielo.php?pid=S0034-85972021000300175&script=sci_arttext
  • Zúñiga, A. H., Balmaña, N., & Salgado, M. (2017). Los trastornos del espectro autista (TEA). Pediatría integral, 21(2), 92-108.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.