Hjälp! Mitt barn vill varken jobba eller studera

Ungdomar som varken vill jobba eller studera riskerar att gå in i en farlig cirkel. De känner ofta att de inte klarar av utmaningar och att varje ansträngning för att lyckas är ett slöseri med tid. Denna attityd kan leda till beteenden som bara försämrar deras självkänsla.
Hjälp! Mitt barn vill varken jobba eller studera
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 17 januari, 2019

Ett av de vanligaste klagomålen bland föräldrar till äldre barn är att deras barn varken vill jobba eller studera.

Dessa unga människor går ofta igenom en period av förvirring och desillusion. Varken studier eller arbete verkar lockande.

En av riskerna med att växa upp i en välbärgad miljö är att ungdomar blir passiva och bortskämda.

Dessa tonåringar saknar en vision för framtiden och beslutsamheten att förverkliga sina drömmar.

Mitt barn vill inte jobba eller studera: varför?

Brist på motivation är resultatet av minst två faktorer som påverkar de ungas syn på livet. Den första är en överbeskyddande familj. Den andra orsaken finns i samhället som helhet.

Föräldrar som klagar på att deras barn inte vill jobba eller studera är ofta de som bär ansvaret för situationen.

De har skämt bort barnen från födseln och väl in i tonåren. Detta är inte alltid sant, såklart, men överbeskyddande föräldrar står bakom många fall av apatiska tonåringar.

Denna typ av föräldraskap resulterar i ungdomar som inte tar ansvar för sina egna handlingar och är oförmögna att lösa problem själva.

I allmänhet känner sig unga människor, som har vuxit upp i denna typ av kvävande miljö, oförmögna att ta sig an livet på egen hand. De är rädda för vad framtiden kommer att medföra.

I vissa fall låter de sig nedslås och ger upp vid minsta utmaning, ovilliga att riskera att misslyckas. Detta leder till en ond mental cirkel eftersom deras brist på ansträngning gör att de känner sig ännu mindre värda och mer olyckliga med sina liv.

Dessutom, eftersom de är vana vid att deras föräldrar tar hand om alla problem åt dem, har överbeskyddade tonåringar liten tolerans för frustration.

Det betyder att de reagerar väldigt dåligt när saker inte går som planerat.

Tonåringar står lutade mot en vägg

Sociala aspekter

Samhället är en annan faktor som gör att vissa ungdomar vänder ryggen till både arbete och studier. Vi lever i en starkt konkurrensinriktad värld och arbetslivet idag erbjuder få möjligheter till rekreation och pauser.

Det är även svårt för ungdomar att hitta ett bra jobb även efter år av studier. När tonåringarna ser detta, har de svårt att förstå värdet i att anstränga sig för att ta en examen. En examen som kanske inte är värd någonting på arbetsmarknaden.

Om det är svårt att hitta arbete för dem med högre kvalifikationer är det ännu svårare för dem som bara har en gymnasieutbildning. För unga kan det verka som att det inte finns något sätt att vinna på.

På engelska kallas de NEETs, – Not in Education, Employment, or Training – ungdomarna som varken jobbar eller studerar. De som känner att alla ansträngningar de lägger på jobb eller studier är slöseri med tid.

Denna brist på driv att lyckas och oviljan att kämpa för sina drömmar, förvandlar dessa unga människor till offer för det samhälle de avvisar.

När de inte har en förebild att ta efter, försöker tonåringar ändå att passa in. De hoppar på trender utan att ifrågasätta huruvida de är bra eller sunda. De tar efter sina kamrater och gör vad de gör.

Det slutliga resultatet av detta är att unga människor, utan rätt vägledning, förlorar viljan att leva i enlighet med sina egna värderingar. De slutar kämpa för vad de tror på.

NEETs känner att alla ansträngningar de lägger på jobb eller studier är slöseri med tid.

Mitt barn vill inte jobba eller studera; är detta NEET?

Den goda nyheten är att NEETs fortfarande är i minoritet. Men alltfler föräldrar blir oroliga för att deras barn inte vill jobba eller studera.

Vad kan familjer göra för att hjälpa dessa unga människor? Det första steget är att förstå varför det händer överhuvudtaget. I den meningen kan följande tips hjälpa till:

Bygg upp deras självkänsla

Som föräldrar är vi skyldiga att lära våra barn att älska sig själva på ett balanserat sätt.

Tonåringar ska kunna känna igen och bygga upp sina styrkor, men även erkänna sina svagheter och arbeta för att kontrollera dem.

Tonåring ligger på golvet och lyssnar på musik

Betona värderingar

Materiella varor kan aldrig kompensera för personlighetsbrister. Som förälder, betona de värderingar som hjälper dina barn att bli vuxna som är ansvariga och engagerade i världen runt dem.

Sätt rimliga gränser

Att etablera gränser hjälper unga människor att lära sig att hantera frustration, samt lär dem hur långt de kan gå.

Grundreglerna bör vara tydliga. Begär inte för mycket av dina barn, men underskatta inte heller deras förmågor.

Om det behövs, kontakta en psykolog eller familjerådgivare, som hjälper er att bemöta detta, allt vanligare problem, tillsammans.

Om du kommer på dig själv med att klaga på att ditt barn inte vill jobba eller studera, är det dags att engagera sig och förändra situationen.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bania, E. V., Eckhoff, C. & Kvernmo, S. (2019). Not engaged in education, employment or training (NEET) in an Arctic sociocultural context: the NAAHS cohort study. BMJ open9(3), e023705. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6475364/
  • Duncan, G. J., Kalil, A. & Ziol-Guest, K. M. (2013). Early childhood poverty and adult achievement, employment and health. Family Matters, (93), 27-35. https://search.informit.org/doi/abs/10.3316/INFORMIT.768705784806255
  • Farber, M. J., Kim, M. J., Knodt, A. R. & Hariri, A. R. (2019). Maternal overprotection in childhood is associated with amygdala reactivity and structural connectivity in adulthood. Developmental cognitive neuroscience40, 1-8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6961964/
  • García-Fuentes, J. & Martínez García, J. S. (2020). ” NEET” youth: A stigma that blurs the social problems of young people. Education Policy Analysis Archives28. https://epaa.asu.edu/index.php/epaa/article/view/4652
  • Gutiérrez-García, R. A., Benjet, C., Borges, G., et al. (2018). Emerging adults not in education, employment or training (NEET): socio-demographic characteristics, mental health and reasons for being NEET. BMC public health18(1), 1-11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6202842/
  • Mitrou, F., Haynes, M., Perales, F., et al. (2021). Not in employment, education or training (NEET); more than a youth policy issue. International journal of population data science6(1), 1-13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8459345/
  • Van Ingen, D. J., Freiheit, S. R., Steinfeldt, J. A., et al. (2015). Helicopter parenting: The effect of an overbearing caregiving style on peer attachment and self‐efficacy. Journal of College Counseling18(1), 7-20. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/j.2161-1882.2015.00065.x
  • Van Petegem, S., Sznitman, G., Darwiche, J. y Zimmermann, G. (2022). Poner la sobreprotección de los padres en un contexto de sistemas familiares: relaciones de la crianza sobreprotectora con la percepción de la coparentalidad y la ansiedad adolescente. Proceso de familia61 (2), 792–807. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34435656/
  • Vergara-López, C., Chaudoir, S., Bublitz, M., et al. (2016). La influencia del cuidado materno y la sobreprotección en la respuesta al estrés corticosuprarrenal juvenil: un análisis de curva de crecimiento multifásico. Stress (Ámsterdam, Países Bajos)19 (6), 567–575. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5292779/

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.