Så lär du ditt barn att bemöta retande

Så lär du ditt barn att bemöta retande
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 21 januari, 2019

Även om det kan tyckas som att lite retande bland barn är obetydligt kan det få stor inverkan på deras psykologiska utveckling. Det är därför som vi måste lära våra barn hur de ska bemöta retande från en ung ålder.

Frekvensen och grymheten av retande kan variera. En av huvudorsakerna bakom denna typ av interaktion är ignorans och brist på empati.

Med andra ord, när barn står inför något de inte vet vad det är kan de börja göra narr av det. De tror i grunden att det bästa sättet att samverka med nya fenomen är att driva med dem.

Faktorer som kan påverka retande

  1. Barnets ålder.
  2. Stöd från familjen.
  3. Hushållets värderingar.
  4. Barnets sociala färdigheter.
  5. Närvaro eller frånvaro av akademiska rådgivare.
  6. Beteenden hos lärare som ansvarar för barnen.
  7. Det sätt som en ny klasskompis introduceras.
Förnedring har visat sig ha en inverkan på människans hjärna

Vetenskap avslöjar påverkan av retande

Förnedring har visat sig ha en inverkan på människans hjärna. Effekten är ännu intensivare än känslor som glädje och ilska.

En grupp forskare från University of Amsterdam genomförde ett experiment för att mäta inverkan av förnedring och retande.

De valde ut en grupp individer och läste några berättelser för dem. Under läsningarna fick de sätta sig själva i sitsen som huvudpersonerna. Detta gjorde det möjligt för dem att uppleva de olika känslor som huvudpersonen kände.

Forskare har bevisat att obehaget som orsakas av förnedring är mer skadligt än vi tidigare hade trott.

Förnedring aktiverade områden i hjärnan som är relaterade till smärta. Det var det som gjorde att forskare misstänkte att förnedring uppfattas av hjärnan lika intensivt som smärta gör.

Hur lär man barn att ta itu med retande?

Föräldrar bör ta reda på vad det är som händer och analysera de bästa alternativen att följa.

Vad är roten till retningen? Hur ofta förekommer det? Hur reagerar barnet på det? Och slutligen, hur kan du hjälpa barnet att ta itu med retningen på ett hälsosamt sätt?

Du måste svara på dessa frågor för att lösa problemet på bästa och snabbaste sätt.

Det är också viktigt att ta reda på om ditt barn är föremålet för förlöjligande; eller tvärtom, den som hånar och mobbar andra.

Barn bör lära sig hur man reagerar på lämpligt sätt inför retande. Detta kommer att hjälpa dem att attackera roten till problemet och det kommer att avväpna deras mobbare.

Att beröva personerna som retas på den effekt som de vill ha, kommer att göra dem uttråkade och de kommer att sluta retas.

Våld är aldrig lösningen. Det finns alltid hälsosamma alternativ till att bemöta retande.

Vi bör aldrig kalla våra barn för "fegisar" eller "lipsillar"

Vi bör aldrig kalla våra barn för “fegisar” eller “lipsillar” eftersom det här varken löser problemet eller gör barnen starkare. Det bästa alternativet är att ge dem respekt, kärlek och förståelse.

När barnen förklarar sina problem är det viktigt för oss att visa empati för deras känslor. Det är också viktigt att dela personliga anekdoter med dem som kan hjälpa till att försäkra dem.

Vi bör betona de positiva aspekterna av situationen och låta dem veta att vi kan hitta en lösning.

Viktiga råd

  1. Uppmuntra aldrig till våld.
  2. Om det är som hånande, bör vi lära barnen att ignorera det tills angriparen tröttnar.
  3. Om mobbningen är måttlig eller grov, är det bäst att gå till utbildningsinstitutionen för att prata med rektorn, en lärare eller en kurator för att få ett slut på situationen. Det är viktigt att hitta en snabb lösning.
  4. Vi bör också lära våra barn att vara respektfulla mot alla. Detta kommer att hjälpa dem att bemöta retande på ett lämpligt sätt.
  5. När situationen är uppmärksammad bör vi stödja dem ovillkorligt. Det är viktigt att få dem att känna sig älskade och stöttade.
  6. Allt har en positiv sida och viktiga lärdomar att lära sig. Det är viktigt att reflektera över denna aspekt.

Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Castillo Quiñonez, G. G. (2015). Promover los valores sociales y familiares para evitar las burlas y el índice de malas palabras dentro del salón de clases en los niños de 4 a 5 años de la escuela Dr. Otto Arosemena Gómez año lectivo 2014-2015(Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil Facultad de Filosofía, Letras y Ciencias de la Educación). http://repositorio.ug.edu.ec/handle/redug/13219
  • Reynolds, C., & Richmond, B. (1997). Escala de ansiedad manifiesta en niños (revisada). CMAS-R. Manual. México: El Manual Moderno.
  • Albornoz, N., Silva, N., & López, M. (2015). Escuchando a los niños: Significados sobre aprendizaje y participación como ejes centrales de los procesos de inclusión educativa en un estudio en escuelas públicas en Chile. Estudios Pedagógicos (Valdivia), 41(ESPECIAL), 81-96. https://scielo.conicyt.cl/scielo.php?pid=S0718-07052015000300006&script=sci_arttext

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.